Dyslexi och undervisning i främmande språk

Som språklärare har vi nog alla slitit oss i håret i frustration över de svårigheter som elever med dyslexi har med att ta till sig ett främmande språk. Och det med goda skäl.

Av Bjarne Isager
Pedagogisk konsult och engelskvejleder, PD

Som språklärare har vi nog alla slitit oss i håret i frustration över de svårigheter som elever med dyslexi har med att ta till sig ett främmande språk. Och det med goda skäl. För de fonologiska, semantiska och syntaktiska brister som eleven med dyslexi har på modersmålet är ofta värre på främmande språk. Forskningen pekar tydligt på framförallt två strategier som kan underlätta för dyslektiker. Men inom den danska skolvärlden finns det argument för att tona ned användningen av i alla fall en av dessa strategier.

Forskning av elever med dyslexi har i flera år entydigt pekat på att fonologisk träning och multisensoriska tekniker är de mest effektiva strategierna för en elev med dyslexi som ska lära sig ett främmande språk. Så egentligen är lösningen tydlig: ta fram undervisning som tränar fonologi och aktiveter som använder dyslektikerns alla sinnen.
Men vi språkundervisare, som har försökt med detta, stöter snabbt på ett väsentligt problem: tidsbegränsningar. Med en tidsram på två eller tre lektioner per vecka för språkämnena är det inte tillräckligt med tid för fonologisk träning om vi också ska uppnå ämnenas övriga kunskaps- och färdighetsmål. Lösningen blir därför att man kompenserar för en del av det som är tidskrävande (läsning och stavning) så att eleven med dyslexi kan fokusera på ämnets övriga kompetensområden. Och lyckligtvis betonar den nya forskningen också användningen av läs- och skrivhjälpmedel som en viktig faktor i främmandespråksundervisningen.

Fonologisk träning och multisensoriska tekniker

Innan eleven med dyslexi kan koppla ljud och bokstav så fokuserar den fonologiska träningen på att segmentera, åtskilja och manipulera fonem. Alltså att dela upp ord i enskilda ljud (s-i-n-k) för att kunna skilja mellan dessa ljud (sink/sank) och kunna lägga till eller ta bort ljud (sink – ink). Exempel på materiel som arbetar direkt med fonologi är Help Start och Words, som båda riktar sig till elever med fonologiska svårigheter. Materielen lägger grunden till att eleven kan lära sig multisensoriskt, bland annat genom att använda tapping och scooping, där fingerrörelser stöttar ljudinlärningen. Dyslektiker kan ofta inte avkoda ord uteslutande med hjälp av synen, och därför behöver övriga sinnen också användas.

Mellanstadiets utmaning

Fonologisk träning kan vara mycket tidskrävande – framförallt eftersom dyslektiker behöver mer övning och repetition. När elever med dyslexi börjar i mellanstadiet blir det svårt att få tid till den direkta fonologiska träningen. Från förskoleklass till mellanstadiet sker en förändring, från inlärning genom lek och verbala övningar till ett mer skrift- och textbaserat lärande.
Den ökade textmängden kräver mer arbetstid för en dyslektiker och det är rimligt att låta läs- och skrivhjälpmedel kompensera för läs- och skrivsvårigheterna, så att eleven kan lägga mer tid på ämnesinnehållet.

Läs- och skrivhjälpmedel – eleven kan stötta sig på sina strategier från danskan

Forskningsprojektet Projekt It og Ordblindhed ”Projekt IT och dyslexi” (Arnbak & Petersen, 2017) visade att läs- och skrivstödsverktyg bidrar till förbättrad rättstavning och läsförståelse. I ett stavningstest förbättrades deltagarnas stavning från 71 % rättstavade ord till 76 % rättstavade ord. Läs- och skrivhjälpmedel bidrar till en ökad ordförståelse, ett ökat ordförråd och är idealt till att öva uttal av nya ord. En enorm fördel med att använda läs- och skrivstödsverktyg till rättstavning på främmande språk är att eleven kan söka upp sina ordförslag utifrån en dansk approach till ljudriktig stavning – och kan alltså direkt överföra de strategier som hen använder på danska.

En svår prioriteringsuppgift

Utöver motivation, som är en väsentlig faktor vid all form av inlärning är tid, fonologisk träning, multisensoriska tekniker samt läs- och skrivstödsverktyg var för sig faktorer som påverkar hur dyslektikern tillägnar sig främmande språk. Tid är en ramfaktor som vi sällan kan göra något åt. Det vi har kvar som vi kan justera är fonologisk träning, multisensoriska tekniker samt läs- och skrivstödsverktyg. Framförallt på mellanstadiet är det rimligt att öka användningen av läs- och skrivstödsverktyg för att kompensera för dyslektikerns läs- och skrivutmaningar, och att i gengäld dra ner på det tidskrävande fonologiska arbetet.
Den multisensoriska approachen till inlärning blir allt svårare att använda ju mer skriftligt och texttungt ett ämne blir, men det är viktigt att hålla fast vid det genom hela skolförloppet.

Det slutliga målet för en elev med läs- och skrivsvårigheter är naturligtvis att hen så gott som möjligt ska tillägna sig kompetens inom språkämnena, och vägen hit kan underlättas genom att eleven kompenserar för det svåra och tidskrävande arbetet med läs- och skrivstödsverktyg. Utöver detta bör eleven ges undervisning som använder alla sinnena, och där den skriftliga delen ställs upp massivt i olika block, skrivmallar, startmeningar och liknande.

Bjarne Isager är konsult hos Vitec MV. Han är en erfaren lärare och har en PD som engelskvejleder med fokus på dyslexi.